’Restless legs — den okända folksjukdomen'
Av Jan Ulfberg
 Restless Legs Syndrome (RLS) är ett sjukdomstillstånd som karakteriseras av ofrivilliga benrörelser i samband med sömn. Trots att var tionde svensk man och kvinna tycks lida av tillståndet, är det ett okänt begrepp för en stor del av sjukvården. För att råda bot på detta har läkaren och sömnforskaren Jan Ulfberg, skrivit en mycket informativ och instruktiv bok som spänner över det mesta av vad vi idag vet om tillståndet, från forskningen kring dess orsaker till klinisk diagnos och behandling.
Beteckningen "Restless Legs" myntades 1945 av en svensk läkare, Karl-Axel Ekbom, som sedermera kom att inneha den första professuren i neurologi vid Uppsala Universitet. I många länder, men typiskt nog inte i Sverige, benämns tillståndet därför för Ekboms syndrom. Det är notoriskt svårt att bli profet i sitt eget land!
En flora av symtom
RLS karakteriseras av besvär från båda benen eller från ett av dem. Besvären kan vara svåra att beskriva så att en utomstående förstår vad det handlar om. De sitter som regel nedanför knänivå. Ibland kan även en arm eller rentav båda armarna var utsatta för RLS. Besvären kan ha varierande intensitet, från lätta besvär till outhärdliga och beskrivs som krypande, hettande, stickande, svidande, domnande, brännande eller ibland även som en smärtande känsla.
Typiskt är att besvären tilltar framåt kvällen och gör sig mest påminda vid sänggåendet. Besvären ger ofta upphov till sömnstörningar. RLS leder ofta till ett behov att röra på sig eftersom rörelse kan ge total eller i varje fall viss lindring. Tvånget att sitta stilla kan vara outhärdligt för den som drabbats av RLS och gör det svårt eller omöjligt att t.ex gå på teater eller bio, att åka bil eller att gå bort på middag.
Underdiagnostiserat och underbehandlat sjukdomstillstånd
Trots att uppemot var tionde svensk lider av RLS, är tillståndet fortfarande ganska okänt inom sjukvården. För att ständigt påminna om dess existens kallar amerikanska patientföreningen RLS för "det vanligaste sjukdomstillstånd du aldrig hört talas om". Orsakerna till underdiagnostik kan vara att majoriteten av drabbade patienter hellre väljer att stå ut med sina besvär än att söka vård. För patienter som söker vård kan det ofta vara svårt att informera, tydliggöra och beskriva sina symtom för den läkare man talar med. Eftersom kunskapen om RLS varit bristfällig och man ansett att tillståndet var harmlöst, har undervisning om det saknats vid universitetssjukhusen. Författaren som själv är sömnforskare pekar också på att det fram till början av 1980-talet var omöjligt att undersöka sömnproblem i Sverige, då det inte fanns sömnlaboratorier och kunskapen om sömnens natur därtill var ytterst bristfällig.
Fyra kriterier för diagnosen RLS
International Restless Legs Syndrome Study Group definierade kriterierna för RLS i 1995.
1. Behov av att röra på ben/armar pga en spontant uppkommen obehagskänsla. Obehagkänslan kan ibland vara svår för patienten att beskriva. Besvären är vanligtvis lokaliserade djupt i ben eller arm, oftast i underbenen, men obehagen förekommer även i lår, fötter och armar. Lokalisationen kan variera under dygnet.
2. Oförmåga att vara helt stilla med benet eller armen när besvären uppstår. Vissa kan dock uppnå symtomlindring genom ett kallt eller varmt bad som alternativ till att röra sig.
3. Symtomen förvärras eller uppstår bara i vila. Aktivitet ger partiell och tillfällig lindring.
4. Symtomen förvärras kvälls- och nattetid.
Nedärvd eller förvärvad RLS
RLS indelas i en nedärvd (primär) och en förvärvad (sekundär) form. Det finns vetenskapliga belägg för att upp till 60% av dem som drabbas av RLS har ärftlig belastning, dvs att en förälder, bror eller syster också drabbats.
Hos andra patienter kan symtomet härledas till annan sjukdom eller till intag av substanser/läkemedel. RLS kan uppstå som en följd av skada på nervsystemet, t.ex vid diabetesneuropati, Parkinsons sjukdom, njursjukdom och reumatisk feber, av metall- och vitaminbrist, t.ex folsyra och B12 samt vid ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) och graviditet. Läkemedel som tas vid epilepsi och depression eller allvarlig psykisk sjukdom, liksom också koffein och alkohol kan orsaka RLS.
Biologiska orsaker
RLS innebär en störning av funktionen inom hjärnans nedre delar, de basala ganglierna, och symtomen kan vara en följd dels av att de basala delarna av hjärnan lider brist på dopamin, dels också av järnbrist.
Sömnen drabbas svårt
RLS kan vara en mycket svår sömnförstörare och Ulfberg ger i sin bok en ingående översikt över sömnens natur och hur man ställer diagnos vid sömnstörningar som orsakas av RLS. Så många som 5-10% av den vuxna befolkningen har ett sömndeficit på i genomsnitt en timme. Sömnigheten kan leda till ökad risk för olycksfall i trafiken, i arbetet, på fritiden, i hemmet osv. Sömnigheten påverkar både den drabbade och dennes omgivning negativt. Kostnaderna för samhället är betydande. Kronisk sömnbrist kan ge upphov till andra symtom som irritabilitet, initiativlöshet, minnes- och koncentrationssvårigheter, depression och ångest.
Diagnosen
Diagnosen RLS syndrome ställer behandlande läkare först efter att ha tagit en mycket noggrann anamnes. Ulfberg tar vidare upp värdet av neurologisk undersökning samt lab-prover avseende blodstatus, ferritin, vitamin B12 resp folsyra samt njurfunktion, vilka bör tas för att utesluta bakomliggande sjukdom som kan orsaka en sekundär RLS. Sömnstörningen diagnostiseras med hjälp av polysomnografi, vilken omfattar den EMGregistrering under sömn som krävs för att fastställa den typiska sömnstörning som uppträder vid RLS. Adekvat utrustning finns tyvärr bara vid sömnkliniker på ett tiotal sjukhus i Sverige, vilka finns listade i boken.
Icke-farmakologisk behandling
Så många som 40% av dem som drabbas av RLS, har en bakomliggande, påvisbar orsak till sina besvär. Behandling av dessa orsaker, t.ex diabetes och njursjukdom, kan leda till att besvären lindras. Järnbrist, definierat som ferritin-värde <40m g/L, är vanlig t.ex hos gravida kvinnor med RLS. Behandling med järntabletter kan pågå i 2-3 månader.
Här är några av de viktiga allmänna råd Ulfberg ger i sin bok och som med fördel kan användas av den som har svårt att somna eller vill behålla sin goda sömn under hela natten:
* Motionera regelbundet, dock inte 4-6 timmar före sänggående.
* Se till att sovrummet är tyst och svalt.
* Skaffa en säng du trivs i.
* Känn efter hur länge du behöver sova för att må bra. Försök nå den sömntiden varje natt.
* Undvik kaffe, te eller andra koffeinhaltiga drycker efter klockan 16.
Farmakologisk behandling
De läkemedel som används vid RLS tillhör olika klasser:
* Dopaminerga medel
* Dopaminagonister
* Bensodiazepiner
* Opioider
* Epilepsiläkemedel
Kilde: Parkinsonförbundet. http://www.parkinson.nu
|
|
|
____________________
Rekommendation
Ulfberg har skrivit en mycket viktig bok om ett sjukdomstillstånd som alltför många lider av. Boken är rik på
kliniska rekommendationer till både läkare och övrig sjukvårdspersonal, som kan få stor hjälp med att identifiera RLS, ställa diagnos och behandla.
Intresserade, anhöriga och patienterna själva bör ha stor nytta av boken eftersom den på ett underhållande och instruktivt sätt kan öka förståelsen för sjukdomstillståndet samt ge uppslag till olika behandlingar som kan lindra symtomen.
Zvi Wirschubsky Leg.läkare, Dr.Med.Vet.
Medicinsk och vetenskaplig redaktör/journalist
____________________
Bogen Restless legs - Nya rön kan købes på Rafael Bokförlag, Hantverkaregatan 13, 654 60 Karlstad. www.schenkmanis.com. Pris 140:- + fragt 30:-.
____________________ |
|
|
